Det här med blogg är något som kommer upp nästan dagligen på
skolan. Nästan hälften av klassen har säkert en blogg, men jag vet
bara om ett få tal. Men det roliga med det här är att varje gång en lärare
frågar, är det någon här som har en blogg... ja, så räcker ingen upp handen.
Nej, jag gör inte heller det. Vad betyder det igentligen?

Skäms vi? Skäms vi för att vi på internet blottar oss. Kan man säga blotta?
Öppna oss kanske är ett bättre ord, öppnar oss för världen.
Vem som helst kan läsa våra bloggar om vad-jag-gör-idag och hur-dåligt-jag-mår-nu.

Varje gång en lärare tar upp de här med blogg som är ganska ofta.
Så börjar såklart jag också fundera..  Varför skriver jag blogg?
varför berättar just jag om mig själv för en hel del läsare?
Är det någon som igentligen(egentligen?) är intresserad?
Jag har faktiskt för många gånger tänkt att, nej nu lägger jag av med det här.
Varför ska jag berättar hur jag mår här, när jag istället kan berätta det rakt ut till någon.
Men lika fort inser jag att, just det är det svåra. Att berätta. Veta att någon lyssnar.

För nog har alla upplevet att man försöker berätta något för någon.
Som man själv tycker är roligt/spännande/tråkigt ect.
men den som man berättar för skiter helt ut i vad man säger.
okej, är det man kan få till svar. Happ, det var ju roligt att du lyssna.
Och det gör ont när man vill berätta något. Men det värsta är att jag gör likadant själv.
För det jag tycker är intressant kanske inte någon annan tycker är lika roligt.

Just därför bloggar jag.

Men nu är jag i det stadiumet igen, att jag fundera på att lägga av.
För när jag skriver här i min blogg om hur jag mår, så frågar folk.
och då inser jag något mer.. JAG vill inte att få fråga om hur jag mår.
För jag klara inte av att svara. Jag kan bara skriva det, sedan när jag ska
förklara det i ord skäms jag.. skäms för hur jag mår och för det jag skrev.
JAG blottade mig, öppnade mig för världen. Berättade något som jag kanske bara
ville erkänna för mig själv.

Jag kanske lägger av nu.

- Det finns dagar som är som trappor, man måste välja om man ska gå upp eller ner.

/A