Har insett hur mycket jag värde sätter allt jag har här hemma nu när jag ska lämna det. Man tänker inte på det när man bor här.. men nu, när jag bara får vara här på helgerna och får inte vara med min mamma, pappa, bror varje dag, inte mina kusiner, inte min mormor och morfar, inte mitt hus, inte mitt rum, inte min kanin,mina fiskar och min hund. Att bara inte få vara i Rossön känns hemst!

Har alltid drömmt om att få bo i en stad och nu är det såååååå himla nära, bara nåra timmar. Men ändå sitter jag här och är halv rädd, med en stor klump i magen och en massa tankar på vad som kommer hända nu, hur ska det gå? vad ska jag göra? tänk om det inte bli som jag tro?

Men, det ska nog gå bra det hära också.. Allt ska ju inte vara lätt i livet och jag är ju inte själv om att flytta, har ju min ängel sandra med mig och min ärta Robin bor ju också i Östersund, jag har också frida där :) OCH jag har massa bra vänner som stöttar mig hemifrån!

en sak är iaf säker och det är att jag har haft världens bädta sommar, undra om den kommer bli lika bra nästa år? - det får vi se då.


Allt kommer bli bra, det vet jag!
Posetiva tankar det är något jag och sandra
är ruskigt bra på!

Jerry är min, min, min min min min min min MIIIIIIIN :)


/amanda<3 SANDRA